När jag utbildade mig till personlig tränare la jag mycket krut på hur man motiverar människor på bästa sätt. Hur får man folk att göra det där lilla extra för att verkligen nå resultat. Någonting jag inte förväntade mig var hur ofta jag i stället skulle få agera broms. Uppmana till ett extra mellanmål, en timme extra sömn, att sänka vikterna en vecka eller rent av ta en extra vilodag.
Dagen efter min första förlossning gick jag på en långpromenad. Sen sjalade jag på mig min bebis och planterade sallad i en pallkrage.
Nu räknas jag fortfarande som nyförlöst för andra gången, men jag har lagt ut en del bilder på när vi är ute och leker i snön eller går en kort promenad (långpromenader har jag inte gett mig på ännu). Efter alla de bilderna har det direkt kommit kommentarer i stil med ”Vad duktig du är!” och ”Vad pigg du ser ut, heja dig!” och andra hejarop. En del har till och med kommenterat hur min kropp ser ut. Jag vet att jag har en kropp som följer normen, och människor försöker vara snälla och ge en komplimang. Men jag tycker faktiskt bara det är problematiskt oavsett.
Jag har aldrig publicerat en bild på våra promenader för att få bekräftelse. Samma sak med bilder från gymmet. Jag gör det för att det är en del i mitt jobb att visa min träning. För att det är roligt att dela och prata med er, och för att det är kul att ha kvar själv.
Var snäll mot kroppen
Mitt mål är att alla mina klienter ska bli starka, smidiga och hälsosamma – inifrån och ut. Helt utan kroppshat. I stället vill jag hjälpa dem hitta en hållbar livsstil som tar dem mot sina mål samtidigt som den gör kroppen glad.
Och det första man måste göra då är att sluta jämföra sig och lyssna på sin egen kropp. Det är rent av idiotiskt att ge sig ut på en långpromenad två dagar efter en förlossning om det gör ont i kroppen bara för att någon annan gjorde det. Eller lägga sig på extremt kaloriunderskott för att någon annan har gått ner alla gravidkilon så himla fort och man vill ju inte vara sämre.
Känn efter i kroppen – vad behöver jag? Jag mår just nu bra av korta promenader och magaktiveringsövningar. Så det är vad jag gör. Och mängder med mat och vatten behöver jag. Så det ger jag mig själv. Helt utan att tänka dumma saker om min nyss höggravida mage eller rumpan som försvann.
Tänk igenom dina egna mål
Så sätt dig nu ner och fundera på för vems skull dina mål är satta. Har du satt dem med ditt psykiska och fysiska mående i prio eller är de satta i jämförelse med någon annan? Då rekommenderar nämligen jag att du tänker om och verkligen sätter dig själv i främsta rummet. Det är du värd.
Sista bilden på gravidmagen – tagen i ett fönster på förlossningen